Vad gäller för användandet av konkurrensklausuler?
Frågor kring konkurrensklausuler blir allt vanligare. Här försöker jag klargöra vad som gäller för användandet av konkurrensklausuler:
Vad är en konkurrensklausul?
Det är en klausul i det enskilda anställningsavtalet som innebär att arbetstagaren efter avslutad anställning inte får ta anställning hos konkurrerande företag, ingå som delägare eller på annat sätt bistå konkurrerande företag. Förbudet innefattar även att starta konkurrerande verksamhet.
Vilka krav ställs på en konkurrensklausul?
Svenskt Näringsliv och PTK har ett kollektivavtal som innehåller riktlinjer för användandet av konkurrensklausuler. Även om detta inte gäller icke-kollektivavtalsbundna företag används det som vägledning av domstolar.
Utifrån ovanstående kollektivavtal samt av domar från Arbetsdomstolen framgår att nedanstående krav bör ställas på en konkurrensklausul:
1) Syftet måste vara att skydda ett tekniskt eller företagsspecifikt kunnande och/eller bestående kundrelationer som förvärvats aktivt av den tidigare arbetsgivaren.
Kommentar: Med detta menas inte arbetstagarens personliga skicklighet, kunskaper eller erfarenheter. Klausulen får inte ha till syfte att hålla kvar kompetens och hindra arbetstagare från att byta arbetsgivare. Den får alltså inte tillämpas i syfte att låsa in medarbetare.
2) Bör endast förekomma hos företag som är beroende av en självständig produkt eller metodutveckling och där arbetstagaren genom sitt arbete skaffar sig företagsspecifikt kunnande eller hemligheter, har möjlighet att utnyttja dessa hemligheter, och vars yppande för konkurrenter skulle kunna medföra påtagligt men för företaget.
Kommentar: Det bör i klausulen framgå vad som är konkurrerande verksamhet. Den bör därför vara begränsad till enskilda företag, viss bransch eller visst geografiskt område. Arbetstagaren har rätt att begära besked om detta vid anställningens slut. Vidare krävs normalt att arbetstagaren har en särställning inom företaget för att motivera en konkurrensklausul. Ju högre befattning arbetstagaren har desto mer sannolikt att en konkurrensklausul kan anses vara skälig. Att vara aktieägare innebär inte en särställning om andra arbetstagare är det också.
3) Ska vara begränsad i tid efter det att anställningen upphört.
Kommentar: Bindningstiden bör inte vara längre än vad som motsvarar den beräknade livslängden för företagets skyddsvärda ”know how”. Bindningstider ligger normalt på 6-18 månader.
4) Ett vite kan kopplas till klausulen. Ett sådant ska stå i rimlig relation till arbetstagarens lön.
5) Klausulen ska ingås på individuellt plan enligt särskilt upprättat dokument.
Kommentar: En konkurrensklausul ska ha varit föremål för förhandling vid anställningen och inte bara ”flutit” in i anställningsavtalet.
6) Arbetsgivaren är skyldig att kompensera arbetstagaren om denne inte kan erbjuda sina tjänster fritt på marknaden.
Kommentar: Om en arbetsgivare väljer att tillämpa klausulen är denne skyldig att för den bestämda tiden betala skillnaden mellan arbetstagarens tidigare lön och den lägre lön som arbetstagaren tjänar i sin nya anställning. D v s den tidigare arbetsgivaren ska täcka den förlust som arbetstagaren eventuellt gör av att inte kunna erbjuda sina tjänster fritt. Endast om konkurrensklausulen ”i mindre utsträckning” begränsar arbetstagarens möjligheter att bedriva yrkesverksamhet kan den anses skälig även om ingen ekonomisk kompensation utgår.
7. En konkurrensklausul gäller inte för en arbetstagare som blivit uppsagd p g a arbetsbrist.
Hur prövas en konkurrensklausul?
Endera parten kan välja att gå till domstol för att få konkurrensklausulen prövad. Domstolen prövar då om den är att anse som skälig enligt §38 Avtalslagen:
”Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”
Domstolen tittar i dessa fall bland annat på ovan nämnda punkter samt på tidigare vägledande domar, och gör sedan utifrån det en helhetsbedömning i det enskilda fallet.
I skälighetsbedömningen tittar domstolen även på om klausulen kraftigt hindrar arbetstagarens rätt och möjlighet att bedriva yrkesverksamhet. Ju mer begränsad i skrivningen en konkurrensklausul är till en viss typ av bransch/företag/geografi samt i tidslängd desto större sannolikhet att den kan anses skälig.
Om konkurrensklausulen inte anses vara skälig kan den jämkas eller förklaras ogiltig.
Behöver ditt företag hjälp inom HR och arbetsrätt?
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Här hittar du mina kontaktuppgifter