Yearly Archive: 2017

Utbildningskontrakt vid dyr kurs

Ibland låter man en medarbetare att – efter dennes önskemål – få gå en dyrare kurs på företagets bekostnad. Det kan t ex vara en specialistutbildning eller ett chefsprogram som sträcker sig över en längre tid.

Förutom att utbildningen är kostsam kommer medarbetaren kanske också att vara borta på arbetstid emellanåt för att delta i utbildningsprogrammet.

En sådan utbildning höjer inte bara kompetensen hos medarbetaren internt. Den ger också en merit vilket gör att medarbetaren höjer sin attraktivitet på arbetsmarknaden.

Har man bekostat en dyrare utbildning för medarbetaren vill man förstås att företaget ska kunna dra nytta av denna investering, d v s att man får tillbaka sina investerade pengar i kraft av en ännu duktigare medarbetare på företaget.

Men ibland händer det att medarbetaren byter jobb en kortare tid efter det att den är klar. Utan att företaget då egentligen kunnat dra nytta av den kompetenshöjning som medarbetaren fått av utbildningen. Man får som företag inte tillbaka investeringen om man ska uttrycka sig i ekonomiska termer.

Utbildningskontrakt

Att en medarbetare säger upp sig kan man inte förhindra. Men det finns ett sätt att öka chansen att medarbetaren stannar kvar en längre tid efter genomgången utbildning och att den därmed kommer företaget tillgodo.

Detta kan man göra i form av ett utbildningskontrakt med en återbetalningstrappa. Det sker genom att man i samband med att utbildningen börjar skriver ett avtal med medarbetaren om viss återbetalningsskyldighet om denne slutar inom en viss tid efter avslutad utbildning.

Det skulle kunna se ut på följande vis: Om medarbetaren slutar inom ett års tid från utbildningens början (eller slut) blir denne skyldig att återbetala kanske 50-100% av kursavgiften. Slutar medarbetaren inom två års så blir denne återbetalningsskyldig  av en mindre del av kursavgiften.

Observera att en sånt utbildningskontrakt inte får vara oskäligt, vilket det skulle kunna vara om återbetalningsskyldighetsperioden sätts allt för lång och/eller om återbetalningsbeloppet sätts allt för högt. Vid bedömningen av skälighet tas också i beaktande om det är företaget eller medarbetaren själv som tagit initiativ till utbildningen.

 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter 

Milersättning

Hur ersätter man utlägg för bensin i samband med tjänsteresa? En del företag betalar all bensin för sina tjänstebilsinnehavare, oavsett om det är tjänsteresa eller privat resa, och beskattar tjänstebilsinnehavaren enligt Skatteverkets regler för detta. Men i övriga fall så betalar medarbetaren själv bensinen när man gör en resa i tjänsten, oavsett om man har tjänstebil eller använder sin egen bil, och får sedan ersättning för detta i efterhand.

Skatteverket har fastställt skattefria ersättningsbelopp för detta, vilka idag (2017) är 18,50 kr/mil om man använder sin egen bil i tjänsten. Har man tjänstebil så är ersättningsbeloppet 9,50 kr/mil om man har bensindriven bil och 6,50 kr/mil om man har dieseldriven bil.

Ett problem är att det med dagens höga och varierande bensinpriser ibland kan bli så att den faktiska bensinkostnaden som man betalar per mil är högre än den skattefria ersättning som Skatteverket har fastställt. Man kan alltså ”få betala” för att resa i tjänsten. Det här löser många företag genom att lägga på en extra ersättning utöver Skatteverkets ersättningsbelopp. Den här extradelen blir då skattepliktig.

Ett sätt att beräkna hur stort ett sådan extra ersättning ska vara kan vara följande: Utfå ifrån att en tjänstebil drar t ex 0,8 liter milen. (Använd t ex en Volvo V70 som typbil). Titta sedan på aktuellt bensinpris och dieselpris i början av året (eller använd statistik från något av bensinbolagens hemsidor). Låt säga att bensinpriset fastställs till 15 kr/liter. Då har man som tjänstebilsinnehavare en kostnad på 0,8 x 15 = 12/mil. Den skattefria ersättning för bensindriven tjänstebil är 9,50 kr. Man går alltså med Skatteverkets regler i förlust med 12-9,50 = 2,50 kr varje mil man åker i tjänsten. Detta kan man då som företag göra kostnadsneutralt för medarbetaren genom att lägga på en skattepliktig extra ersättning. I det här fallet ska den motsvara 2,50 kr netto. Med en marginalskatt på 50% så bör då den extra ersättningen vara 5 kr brutto. Ersättningen blir då för en tjänstebilsinnehavare med bensindriven bil 9,50 kr skattefritt och 5 kr skattepliktigt, vilket då netto blir ungefär 12 kr, vilket ska motsvara den faktiska bensinkostnaden per mil. Gör sedan samma sak för dieseldrivna fordon.

car-931948_640

Samma sak kan göras för de som använder egen bil i tjänsten. Här ska ju den skattefria ersättningen på 18,50 kr täcka inte bara drivmedel (förmodligen för en något äldre vagnpark med högre bensinförbrukning än företagets tjänstebilar) utan även övriga kostnader för bilen såsom slitage och eventuellt värdeminskning. Enligt Motormännen varierar milkostnaden mellan 20-80 kr. Bestäm hur mycket företaget anser att en standardbil kostar per mil och gör motsvarande uträkning som ovan för att fastställa hur stort det extra skattepliktiga tillägget bör vara.

Om en medarbetare anser sig ha högre kostnader för att använda sin egen bil i tjänsten så ska man komma ihåg att ingen är skyldig att använda sin egen bil (om det inte finns inskrivet i avtal) och att man därmed inte kan tvinga en medarbetare att använda sin egen bil i tjänsten. 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter 

Ta referenser på rätt sätt

Om man har fått förfrågan från en person om man kan ställa upp som referent för denne i samband med att denne söker nytt jobb, vill man oftast inte vara anledningen till att personen inte får jobbet. Det är inte ovanligt att den man lämnar som referent är någon som man har haft en bra relation till eller som man kanske även är privat bekant med. Det kan göra att en del inte vill prata illa eller lämna negativa referenser om den person som söker jobbet.

Det här behöver man vara medveten om när man ringer referenter. Referenstagningen är ju minst lika viktig som själva anställningsintervjun och under referenstagningen kan man också ställa frågor som kanske inte alltid lämpar sig att ställa under en anställningsintervju. T ex frågor om problem, frånvaro, samarbetsförmåga mm. En bra referenstagning kan förhöja prognossäkerheten rejält, vilket är av största vikt när man ska anställa en ny medarbetare.

woman-690036_640

Ett vanligt misstag när man ringer på referenser är att ställa frågan ”Hur var X” eller ”Berätta lite om X”. Om den man lämnar referenser för är någon som inte varit ”hundraprocentig” och kanske har en del negativa sidor som förmodligen inte är bra för det sökta jobbet, vill man kanske ändå undvika att vara den som gör att personen inte får jobbet. Referenten hamnar i en konflikt om vad den ska säga och inte säga. Vid frågor som nämnts ovan är det lätt att hantera konflikten genom att fokusera på det positiva och kanske undvika att berätta om alla svagheter och negativa sidor. Naturligtvis är det inte bra för den som är ute efter att höja sin prognossäkerhet vid en rekrytering.

Lösningen på det här problemet är att ha en referenstagningsmall. Ett frågeformulär som man följer under referenstagningen. På så sätt låter man inte referenten att styra samtalet eller ges möjlighet att utelämna vissa saker. Visar man att man följer ett frågeformulär, då kan man ju inte låta bli att svara på frågorna. Handlar det om frågor om negativa saker och liknande så kan man ju heller inte ljuga om detta som referent. Man kan inte utelämna dessa svar, vilket man alltså kan om man får som enda fråga ”Hur var X” eller ”Berätta lite om X”.

Här finner du en mall för referenstagning 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter