Senaste inläggen

Ska man fråga om löneanspråk när man rekryterar?

När man påbörjar en rekrytering brukar man normalt göra en kravprofil över kompetens och egenskaper som personen bör besitta. Dessutom brukar man inte sällan definiera ett lönespann som man anser är rimligt i förhållande till lönenivå på företaget och marknaden.

Under anställningsintervjun är det därför lämpligt att ta reda på vad den intervjuade personer har för lägsta löneanspråk för att denne ska kunna tacka ja till tjänsten. Men det finns en sak att tänka på när man ställer en sådan fråga. Det kan vara så att den intervjuade ser frågan som en inledning till en förhandling (trots att det inte är ett anställningserbjudande, en fråga under anställningsintervjun). Då finns en betydande risk att denne anger ett löneanspråk som ligger en bra bit över vad den egentligen kan tänka sig för lön för att acceptera tjänsten. För det har ju många fått lära sig, att i en förhandling möts man oftast någonstans i mitten till slut. Då är också risken att den som intervjuar tycker att lönen är för hög – högre än det lönespann som man i förväg bestämt sig för är rimligt för tjänsten. Och då kan det bli så att man avfärdar personen för att denne begärt för hög lön, medan den intervjuade bara såg det som ett första steg i en förhandling och egentligen inte alls hade det angivna löneanspråket som ett krav.

hög med pengar

För att undvika detta så bör man istället formulera frågan så här: ”Ungefär vilken lönenivå ligger du på idag?”. Då får man ofta ett ärligt svar (man vill inte ljuga om det då det kan kontrolleras i en referenstagning) och därmed får man också bort risken att personen tar i med ett för högt löneanspråk – och att företaget avfärdar personen i tron att denne inte kan tänka sig en lägre lön.

Av det skälet så bör man även undvika att i en platsannons be om löneanspråk. Då riskerar man samma effekt, d v s att den som söker inte anger vad den kan tänka sig för lägsta lönenivå, utan tar i lite extra, med risken att man avfärdar en person utan att ens träffa personen eftersom den angivit ett för högt löneanspråk.

 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter 

Friskvårdsbidrag

De flesta företag erbjuder idag personalen ett friskvårdsbidrag (eller motionsbidrag eller personalvårdsförmån som det också kallas ibland). Oftast är det ett fast belopp per år som medarbetaren kan ta ut för att helt eller delvis finansiera köpet av t ex ett gym-kort. Det kan vara såväl en årskort eller enkla pass.

Företaget kan på detta sätt ge medarbetarna ett bidrag till enklare former av motion och friskvård på arbetsplatsen eller utanför arbetsplatsen. För att det ska vara en skattefri förmån så måste den rikta sig till alla medarbetare. S k ”lyxsporter” som ridning, golf, utförsåkning eller segling är undantagna enligt Skatteverket. I övrigt är det arbetsgivaren som avgör vad som är att räkna som friskvård för medarbetarna.

Exempel på aktiviteter som kan godkännas för friskvårdsbidrag är aerobics, badminton, motionsdans, bodypump, innebandy, bowling, längdskidor, minigolf, simning. Men även andra former av aktiviteter såsom fotvård, homeopati, rökavvänjning och qigong är aktiviteter som kan ingå i ett friskvårdsbidrag. Här kan du läsa över vilka aktiviteter som Skatteverket anser omfattas respektive inte omfattas av skattefrihet.

hantlar

Syftet med att betala ut friskvårdsbidrag är att man vill att medarbetarna ska röra på sig och därmed bli friskare vilket förebygger såväl arbetsskador, problem till följd av stillasittande arbete och sjukdom. Beloppet kan variera, men normalt ligger det ofta mellan 500 – 3000 kr per år. Det finns ingen maxgräns definierad av Skatteverket, men ett allt för högt belopp skulle kunna göra att förmånen inte längre räknas som ”enklare förmån” och därmed riskerar den att inte bli skattefri.

För att undvika att en medarbetare köper t ex ett gymkort (som inte kostar något för denne, då företaget betalar) som inte används, så kan det vara en bra idé att lägga in en liten den som delfinansieras av medarbetaren, t ex 10%. Då minimerar man risken att medarbetare tar ut kort bara för att utnyttja förmånen, eftersom man själv måste bekosta en del. Om denna egenfinansieringsdel hålls låg (5-10%) så torde det knappast förhindra att medarbetaren tar ut sitt friskvårdsbidrag.

 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Förutom att skriva i min blogg Personalfrågor.nu bedriver jag även konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare genom mitt företag Carbonado. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter 

Smarta intervjufrågor – del 1: Få reda på negativa sidor

Att försöka få fram om negativa egenskaper hos en person som man intervjuar är inte alltid så lätt. Det är bland annat därför man använder sig av referenstagning. Men med rätt teknik och smarta intervjufrågor så går det även att få en intervjuperson att berätta om sådant under intervjun.

Ställer man frågan ”nämn några negativa saker hos dig själv” i en anställningsintervju så möts man inte sällan av en defensiv ställning från den intervjuade med korslagda armar och tystnad eller ganska fåordiga svar. Det är något man inte gärna berättar om eftersom det knappast ökar chansen till att få jobbet. Möjligen har personen repeterat in några ”ofarliga” svar på denna fråga.

intervjufrågeformulär

För att lyckas få en intervjuperson att berätta om negativa sidor och eventuella tillkortakommanden så måste man först ta bort spärrarna att inte vilja berätta om sånt. Man behöver få intervjupersonen att känna att det inte är någon fara att berätta om sådant.

Att bli stressad av att ha mycket att göra kanske intervjupersonen är rädd för att det inte ska uppfattas som någon bra egenskap eller reaktion. En bra metod för att få denne att berätta om hur den reagerar på stress är att inleda frågan med ”Alla blir ju stressade då och då…” och fortsätta meningen med ”…vad gör dig stressad?. Eller om du vill få någon att berätta om sina dåliga sidor eller vanor: ”Alla personer har ju sidor hos sig själv som man kanske är mindre nöjd med eller vill utveckla – vad skulle det kunna vara i ditt fall?”.

Du kommer att märka att varje gång du inleder en fråga på det sättet, så kommer intervjupersonen att börja nicka – och vips så har du fått bort den defensiva hållningen. Det är ju inte farligt att berätta om några negativa egenskaper,när intervjuaren sagt att alla ju har negativa sidor.

 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Förutom att skriva i min blogg Personalfrågor.nu bedriver jag även konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare genom mitt företag Carbonado. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter