Lön & förmåner

Motiverande lönerevisionsmodell

Hur fördelar ditt företag årets lönerevision?

Varje år ska en viss summa pengar fördelas bland medarbetarna i en lönerevision. Men hur gör ni på ert företag? Vem får mest? Är det den medarbetare som tjatar mest, den som är bäst på att lyfta fram sina egna insatser under året eller kanske den som du känner dig mest obekväm inför att lämna ett mindre bra lönebesked till?

Vet medarbetarna över huvud taget om i förväg om vad det är som premieras i lönerevisionen? En lönerevision utan bedömningskriterier som inte är kända i förväg är ingen bra lönerevision. Varken för företaget eller för medarbetarna. Då skapar den varken incitament eller motivation hos medarbetaren samtidigt som det gör själva fördelningen av lönerevisionspotten besvärlig ur flera perspektiv för lönesättande chefer. Ofta med missnöjda medarbetare som hade förväntat sig ett annat resultat som följd.

En väl fungerande lönerevisionsmodell bygger på systematik och i förväg kända bedömningskriterier. Den ska vara transparent och upplevas som rättvis.

Exempel på bedömningsparametrar kan vara effektivitet, kvalitet, kunskap, ordning & reda, samarbetsförmåga, kundbemötande, kreativitet, flexibilitet, men dessa behöver naturligtvis anpassas till det enskilda företaget eller en viss personalkategori.

En enkel lönerevisionsmodell kan bestå av ett antal bedömningsparametrar samt en poäng- eller betygsskala för varje parameter. Det totala antalet uppnådda poäng för medarbetaren delas med totala antalet utdelade poäng i lönerevisionsgruppen som denne tillhör. Den kvoten multiplicerar man sedan med totala lönerevisionspotten för hela gruppen, och på så sätt får varje medarbetare ”rätt” lönerevision.

Det är naturligtvis väldigt viktigt att modellen är kommunicerad i förväg så att medarbetarna vet vad som kommer att premieras, samt att cheferna får utbildning i att hantera lönerevisionen.

Vill man ytterligare utveckla modellen kan man t ex välja att vikta enskilda bedömningsparametrar olika för olika personer eller grupper.

Vill du veta mer om hur man kan arbeta med motiverande lönerevisionsmodeller är du välkommen att kontakta mig.

 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter 

Milersättning

Hur ersätter man utlägg för bensin i samband med tjänsteresa? En del företag betalar all bensin för sina tjänstebilsinnehavare, oavsett om det är tjänsteresa eller privat resa, och beskattar tjänstebilsinnehavaren enligt Skatteverkets regler för detta. Men i övriga fall så betalar medarbetaren själv bensinen när man gör en resa i tjänsten, oavsett om man har tjänstebil eller använder sin egen bil, och får sedan ersättning för detta i efterhand.

Skatteverket har fastställt skattefria ersättningsbelopp för detta, vilka idag (2017) är 18,50 kr/mil om man använder sin egen bil i tjänsten. Har man tjänstebil så är ersättningsbeloppet 9,50 kr/mil om man har bensindriven bil och 6,50 kr/mil om man har dieseldriven bil.

Ett problem är att det med dagens höga och varierande bensinpriser ibland kan bli så att den faktiska bensinkostnaden som man betalar per mil är högre än den skattefria ersättning som Skatteverket har fastställt. Man kan alltså ”få betala” för att resa i tjänsten. Det här löser många företag genom att lägga på en extra ersättning utöver Skatteverkets ersättningsbelopp. Den här extradelen blir då skattepliktig.

Ett sätt att beräkna hur stort ett sådan extra ersättning ska vara kan vara följande: Utfå ifrån att en tjänstebil drar t ex 0,8 liter milen. (Använd t ex en Volvo V70 som typbil). Titta sedan på aktuellt bensinpris och dieselpris i början av året (eller använd statistik från något av bensinbolagens hemsidor). Låt säga att bensinpriset fastställs till 15 kr/liter. Då har man som tjänstebilsinnehavare en kostnad på 0,8 x 15 = 12/mil. Den skattefria ersättning för bensindriven tjänstebil är 9,50 kr. Man går alltså med Skatteverkets regler i förlust med 12-9,50 = 2,50 kr varje mil man åker i tjänsten. Detta kan man då som företag göra kostnadsneutralt för medarbetaren genom att lägga på en skattepliktig extra ersättning. I det här fallet ska den motsvara 2,50 kr netto. Med en marginalskatt på 50% så bör då den extra ersättningen vara 5 kr brutto. Ersättningen blir då för en tjänstebilsinnehavare med bensindriven bil 9,50 kr skattefritt och 5 kr skattepliktigt, vilket då netto blir ungefär 12 kr, vilket ska motsvara den faktiska bensinkostnaden per mil. Gör sedan samma sak för dieseldrivna fordon.

car-931948_640

Samma sak kan göras för de som använder egen bil i tjänsten. Här ska ju den skattefria ersättningen på 18,50 kr täcka inte bara drivmedel (förmodligen för en något äldre vagnpark med högre bensinförbrukning än företagets tjänstebilar) utan även övriga kostnader för bilen såsom slitage och eventuellt värdeminskning. Enligt Motormännen varierar milkostnaden mellan 20-80 kr. Bestäm hur mycket företaget anser att en standardbil kostar per mil och gör motsvarande uträkning som ovan för att fastställa hur stort det extra skattepliktiga tillägget bör vara.

Om en medarbetare anser sig ha högre kostnader för att använda sin egen bil i tjänsten så ska man komma ihåg att ingen är skyldig att använda sin egen bil (om det inte finns inskrivet i avtal) och att man därmed inte kan tvinga en medarbetare att använda sin egen bil i tjänsten. 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter 

Stanna-kvar-bonus

Nedläggningar av avdelningar eller hela företag är ingen ovanlig företeelse idag. Samtidigt som man gör uppsägningar av personal är man ofta beroende av att verksamheten fungerar och flyter på ända fram till sista verksamhetsdagen. Ofta är det de duktigaste och mest företagsamma medarbetarna som lättast och snabbast hittar ett nytt jobb. Ofta är det också dessa medarbetare som företaget är mest beroende av och kanske behöver ha kvar fram till nedläggningen. Här uppstår ett dilemma för många företag. Hur löser man då detta?

Det man brukar göra är att använda sig av en morot för medarbetare som man vill ska stanna kvar fram till ett visst datum. Man ger en stanna-kvar-bonus, eller stay-on-bonus som det också brukar kallas. Det kan antingen vara att man ger ett lönetillägg så att det blir mer attraktivare att stanna kvar än att söka nytt jobb. Eller så ger man ett fast belopp till medarbetaren om denne varit kvar fram till ett visst datum. Normalt använder man sig av en eller ett par månadslöner som ett engångs-bonusbelopp.

sedlar2

Denna överenskommelse gör man naturligtvis skriftlig och lämpligen ser man till att beloppet inte är pensions- eller semesterlönegrundande. Lägg även in en text om att överenskommelsen är personlig och inte får kommuniceras till andra medarbetare, då detta normalt är något man endast ger till medarbetare med nyckelkompetens eller som av andra skäl är mer eller mindre oumbärliga för företaget. Det kan också vara lämpligt att lägga in en text om att medarbetaren förväntas utföra sina arbetsuppgifter på ett fullgott sätt under den återstående tidsperioden och att detta ska godkännas av någon chef. Vid behov kan man också specificera vilka arbetsuppgifter/punkter som ska utföras för att stanna-kvar-bonusen ska betalas ut. 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Förutom att skriva i min blogg Personalfrågor.nu bedriver jag även konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare genom mitt företag Carbonado. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter