Hälsa

Motion och friskvård

Idag erbjuder de flesta företag ett friskvårdsbidrag till sina medarbetare. Vanligtvis brukar friskvårdsbidraget ligga mellan 1.000-3000 kr, men enligt Skatteverkets rättsliga vägledning har ett företag möjligheten att ge friskvårdsbidrag upp till 5.000 kr per medarbetare och år. Ger man ett högre belopp än 5.000 kr blir hela summan skattepliktig. En förutsättning för att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt är att det erbjuds till samtliga medarbetare.

Skatteverket har blivit mer generösa i vilka aktiviteter som får omfattas av friskvårdsbidrag. Sedan 2018 innefattas även golf, ridning, segling, utförsåkning och andra dyrare sporter av möjligheten att medräknas i friskvårdsbidraget, d v s en skattefri personalförmån. Här är en lista på vilka aktiviteter som Skatteverket godkänner och inte godkänner som skattefri förmån.

Ibland ifrågasätts effekten av att som företag ha ett friskvårdsbidrag eftersom ”det ändå bara utnyttjas av de som ändå skulle köpa t ex ett gym- eller simkort”. Hur kan man då som företag försöka aktivera medarbetare som normalt sett inte motionerar? Här kommer två förslag:

1) Anordna motionsaktiviteter på arbetsplatsen. Ta dit en Friskis & Svettis-ledare, yoga-instruktör eller löpinstruktör och förlägg passet på en motionstimme eller i direkt anslutning till arbetsdagens slut.

2) Anordna ett friskvårdslotteri. Lotta varje månad ut några priser och låt medarbetarna för varje motionsaktivitet de genomför få en viss poäng. T ex 1 poäng för 30 minuters aktivitet och 2 poäng för 60 minuters aktivitet. Man kan sätta en gräns på 2 poäng per dag. När de fått ihop t ex 5 poäng så skriver det ner aktiviteterna på en förtryckt lottsedel som stoppas i en låda, förslagsvis placerad vid receptionen och i slutet av månaden dras vinnarna. Lägg gärna till att gå eller cykla till jobbet som en poänggivande aktivitet!

 

Behöver ditt företag hjälp med HR-frågor? Välkommen att anlita mig. Jag hjälper även till på distans!
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Här hittar du mina kontaktuppgifter

Friskvårdsbidrag

De flesta företag erbjuder idag personalen ett friskvårdsbidrag (eller motionsbidrag eller personalvårdsförmån som det också kallas ibland). Oftast är det ett fast belopp per år som medarbetaren kan ta ut för att helt eller delvis finansiera köpet av t ex ett gym-kort. Det kan vara såväl en årskort eller enkla pass.

Företaget kan på detta sätt ge medarbetarna ett bidrag till enklare former av motion och friskvård på arbetsplatsen eller utanför arbetsplatsen. För att det ska vara en skattefri förmån så måste den rikta sig till alla medarbetare. S k ”lyxsporter” som ridning, golf, utförsåkning eller segling är undantagna enligt Skatteverket. I övrigt är det arbetsgivaren som avgör vad som är att räkna som friskvård för medarbetarna.

Exempel på aktiviteter som kan godkännas för friskvårdsbidrag är aerobics, badminton, motionsdans, bodypump, innebandy, bowling, längdskidor, minigolf, simning. Men även andra former av aktiviteter såsom fotvård, homeopati, rökavvänjning och qigong är aktiviteter som kan ingå i ett friskvårdsbidrag. Här kan du läsa över vilka aktiviteter som Skatteverket anser omfattas respektive inte omfattas av skattefrihet.

hantlar

Syftet med att betala ut friskvårdsbidrag är att man vill att medarbetarna ska röra på sig och därmed bli friskare vilket förebygger såväl arbetsskador, problem till följd av stillasittande arbete och sjukdom. Beloppet kan variera, men normalt ligger det ofta mellan 500 – 3000 kr per år. Det finns ingen maxgräns definierad av Skatteverket, men ett allt för högt belopp skulle kunna göra att förmånen inte längre räknas som ”enklare förmån” och därmed riskerar den att inte bli skattefri.

För att undvika att en medarbetare köper t ex ett gymkort (som inte kostar något för denne, då företaget betalar) som inte används, så kan det vara en bra idé att lägga in en liten den som delfinansieras av medarbetaren, t ex 10%. Då minimerar man risken att medarbetare tar ut kort bara för att utnyttja förmånen, eftersom man själv måste bekosta en del. Om denna egenfinansieringsdel hålls låg (5-10%) så torde det knappast förhindra att medarbetaren tar ut sitt friskvårdsbidrag.

 

Anlita mig för HR-tjänster, rekrytering eller utbildning
Förutom att skriva i min blogg Personalfrågor.nu bedriver jag även konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare genom mitt företag Carbonado. Verksamheten bedrivs främst i Dalarna, kringliggande län samt i Stockholm. Här hittar du mina kontaktuppgifter