Arbetsrätt

Nya LAS-regler 1 oktober 2022 – del 1

 

 

 

 

 

 

LAS sammanfattning ändringar (fr o m 1 oktober 2022) – del 1

Här ges en sammanfattning av de förändringar i LAS (Lagen om Anställningsskydd) som börjar tillämpas 1 oktober 2022.

I denna första del av beskrivs förändringar kopplade till uppsägningar. I nästa inlägg kommer förändringar kopplade till anställningar att beskrivas.

Notera att det kan förekomma skrivelser i kollektivavtal som påverkar vissa av LAS-förändringarnas tillämpbarhet inom just det kollektivavtalsområdet.


1. Begreppet ”saklig grund” ersätts med ”sakliga skäl”

Tidigare har en uppsägning från arbetsgivarens sida krävt saklig grund.

Förändringen medför att begreppet saklig grund ersätts med sakliga skäl. Syftet är att göra det mer förutsägbart hur detta begrepp ska tolkas. Den ökade förutsägbarheten ska i sin tur syfta till att minska antalet tvister kring huruvida sakliga skäl (tidigare saklig grund) föreligger i det aktuella fallet.

I och med denna förändring kommer det vid en uppsägning p g a personliga skäl inte längre att göras en avvägning mot arbetstagarens intresse av att behålla sin anställning. Det innebär att ingen hänsyn behöver tas till arbetstagarens eventuella försörjningsbörda eller eventuella svårigheter att få ett nytt arbete, när det ska bedömas om sakliga skäl förelegat vid uppsägningen.

Vidare innebär förändringen att arbetsgivaren inte längre behöver göra någon prognos över hur arbetstagaren kan förväntas att komma att agera och bete sig i framtiden. D v s om arbetstagaren kan förväntas förändra det beteende som medför misskötsamhet idag.

Begreppet sakliga skäl kommer att gälla både vid uppsägning p g a personliga skäl och vid uppsägning p g a arbetsbrist. Att begreppet saklig grund ersätts med sakliga skäl påverkar däremot inte bedömningen vid uppsägning p g a arbetsbrist.


2. Inför en uppsägning p g a personliga skäl behöver endast en omplacering göras.
Tidigare har arbetsgivaren inför en uppsägning behövt utreda om det finns omplaceringsmöjligheter innan en uppsägning kan ske.

Detta gäller även fortsättningsvis, men förändringen av LAS innebär att arbetsgivaren endast behöver göra en omplacering. Fortsätter misskötsamheten efter omplaceringen behöver inga ytterligare omplaceringar göras innan arbetstagaren sägs upp.


3. Vid tvist om uppsägningens giltighet består inte längre anställningen
Tidigare har gällt att vid tvist om uppsägningens giltighet så har anställningen bestått till dess tvisten avgjorts. Det har inneburit att arbetsgivaren haft skyldighet att betala ut lön så länge tvisten pågått, även efter det att uppsägningstiden löpt ut.

Förändringen innebär att detta ändras så att anställningen alltid upphör vid uppsägningstidens slut, även om det skulle föreligga en tvist om uppsägningens giltighet. Ett undantag gäller dock för facklig förtroendeman som anses ha särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen (t ex en fackklubbsordförande). I detta fall fortsätter tidigare regler att gälla.

I syfte att motverka att arbetsgivaren, med anledning av ovanstående förändring, gör godtyckliga uppsägningar kommer skadeståndsnivåerna vid felaktiga uppsägningar att höjas.


4. Turordning vid sänkning av sysselsättningsgrad
Ibland önskar en arbetsgivare sänka sysselsättningsgraden för en eller flera arbetstagare. Tidigare har inga turordningsregler funnits i detta sammanhang, vilket inneburit att arbetsgivaren själv kunnat bestämma vilken arbetstagare som ska få minskad sysselsättningsgrad.

Förändringen innebär att turordningsregler införs, där anställningstiden på företaget avgör i vilken turordning arbetstagarna ska erbjudas omplacering till längre sysselsättningsgrad.

Viktigt att notera är att turordning endast upprättas inom den aktuella driftsenheten och endast för de arbetstagare som har liknande arbetsuppgifter som den tjänst som berörs av den minskade sysselsättningsgraden.

En arbetstagare som accepterat omplacering till lägre sysselsättningsgrad har rätt till en omställningstid (motsvarande uppsägningstiden från arbetsgivarens sida) innan den lägre sysselsättningsgraden träder i kraft för arbetstagaren.


5. Utökad möjlighet att göra undantag från turordningsreglerna

Tidigare har arbetsgivaren vid uppsägning p g a arbetsbrist kunnat undanta två personer (av särskild betydelse för företaget) från turordningen. Denna möjlighet har endast gällt arbetsgivare med högst tio anställda.

Förändringen innebär dels att arbetsgivaren får möjlighet att undanta tre personer från turordningen och dels att denna möjlighet gäller oavsett företagsstorlek.

Det införs vidare en ”karenstid” på 3 månader innan denna regel får användas igen efter en tidigare uppsägningssituation.


6. Undantag från bestämmelserna om avstängning från a-kassan

Tidigare har en arbetstagare kunnat stängas av i 45 dagar från arbetslöshetskassan om denne själv orsakat sin arbetslöshet (t ex sagt upp sig själv eller blivit uppsagd p g a personliga skäl).

Förändringen innebär att denna avstängningsregel från arbetslöshetskassan inte kommer att gälla om uppsägningen har skett genom en överenskommelse som arbetsgivaren tagit initiativ till, eller om det föreligger en tvist om uppsägningens giltighet.


Observera att man som arbetsgivare alltid ska iaktta stor försiktighet och noggrannhet innan man beslutar säga upp en medarbetare. Kontakta alltid ditt arbetsgivareförbund eller en arbetsrättsexpert om du överväger att göra en uppsägning.

Vad gäller för användandet av konkurrensklausuler?

Frågor kring konkurrensklausuler blir allt vanligare. Här försöker jag klargöra vad som gäller för användandet av konkurrensklausuler:

 

 

 

 

Vad är en konkurrensklausul?
Det är en klausul i det enskilda anställningsavtalet som innebär att arbetstagaren efter avslutad anställning inte får ta anställning hos konkurrerande företag, ingå som delägare eller på annat sätt bistå konkurrerande företag. Förbudet innefattar även att starta konkurrerande verksamhet.

Vilka krav ställs på en konkurrensklausul?
Svenskt Näringsliv och PTK har ett kollektivavtal som innehåller riktlinjer för användandet av konkurrensklausuler. Även om detta inte gäller icke-kollektivavtalsbundna företag används det som vägledning av domstolar.

Utifrån ovanstående kollektivavtal samt av domar från Arbetsdomstolen framgår att nedanstående krav bör ställas på en konkurrensklausul:

1) Syftet måste vara att skydda ett tekniskt eller företagsspecifikt kunnande och/eller bestående kundrelationer som förvärvats aktivt av den tidigare arbetsgivaren.

Kommentar: Med detta menas inte arbetstagarens personliga skicklighet, kunskaper eller erfarenheter. Klausulen får inte ha till syfte att hålla kvar kompetens och hindra arbetstagare från att byta arbetsgivare. Den får alltså inte tillämpas i syfte att låsa in medarbetare.

2) Bör endast förekomma hos företag som är beroende av en självständig produkt eller metodutveckling och där arbetstagaren genom sitt arbete skaffar sig företagsspecifikt kunnande eller hemligheter, har möjlighet att utnyttja dessa hemligheter, och vars yppande för konkurrenter skulle kunna medföra påtagligt men för företaget.

Kommentar: Det bör i klausulen framgå vad som är konkurrerande verksamhet. Den bör därför vara begränsad till enskilda företag, viss bransch eller visst geografiskt område. Arbetstagaren har rätt att begära besked om detta vid anställningens slut. Vidare krävs normalt att arbetstagaren har en särställning inom företaget för att motivera en konkurrensklausul. Ju högre befattning arbetstagaren har desto mer sannolikt att en konkurrensklausul kan anses vara skälig. Att vara aktieägare innebär inte en särställning om andra arbetstagare är det också.

3) Ska vara begränsad i tid efter det att anställningen upphört.

Kommentar: Bindningstiden bör inte vara längre än vad som motsvarar den beräknade livslängden för företagets skyddsvärda ”know how”. Bindningstider ligger normalt på 6-18 månader.

4) Ett vite kan kopplas till klausulen. Ett sådant ska stå i rimlig relation till arbetstagarens lön.

5) Klausulen ska ingås på individuellt plan enligt särskilt upprättat dokument.

Kommentar: En konkurrensklausul ska ha varit föremål för förhandling vid anställningen och inte bara ”flutit” in i anställningsavtalet.

6) Arbetsgivaren är skyldig att kompensera arbetstagaren om denne inte kan erbjuda sina tjänster fritt på marknaden.

Kommentar: Om en arbetsgivare väljer att tillämpa klausulen är denne skyldig att för den bestämda tiden betala skillnaden mellan arbetstagarens tidigare lön och den lägre lön som arbetstagaren tjänar i sin nya anställning. D v s den tidigare arbetsgivaren ska täcka den förlust som arbetstagaren eventuellt gör av att inte kunna erbjuda sina tjänster fritt. Endast om konkurrensklausulen ”i mindre utsträckning” begränsar arbetstagarens möjligheter att bedriva yrkesverksamhet kan den anses skälig även om ingen ekonomisk kompensation utgår.

7. En konkurrensklausul gäller inte för en arbetstagare som blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Hur prövas en konkurrensklausul?
Endera parten kan välja att gå till domstol för att få konkurrensklausulen prövad. Domstolen prövar då om den är att anse som skälig enligt §38 Avtalslagen:

”Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

Domstolen tittar i dessa fall bland annat på ovan nämnda punkter samt på tidigare vägledande domar, och gör sedan utifrån det en helhetsbedömning i det enskilda fallet.

I skälighetsbedömningen tittar domstolen även på om klausulen kraftigt hindrar arbetstagarens rätt och möjlighet att bedriva yrkesverksamhet. Ju mer begränsad i skrivningen en konkurrensklausul är till en viss typ av bransch/företag/geografi samt i tidslängd desto större sannolikhet att den kan anses skälig.

Om konkurrensklausulen inte anses vara skälig kan den jämkas eller förklaras ogiltig.

Behöver ditt företag hjälp inom HR och arbetsrätt?
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Här hittar du mina kontaktuppgifter

Arbetsrättskurs via webben

I Covid-19-tider erbjuder jag min mest populära, kurs Arbetsrätt & Personalproblem, via webben (Zoom).

Kursen är lämpad för dig som arbetar med personalfrågor och/eller som är linjechef.

Ur innehållet:

  • Hur hanterar jag en medarbetare som underpresterar?
  • I vilka situationer måste man förhandla med facket?
  • När ger man en erinran och vad innebär det egentligen?
  • Hur hanterar man samarbetssvårigheter, onykterhet i tjänst eller ordervägran?
  • Får medarbetare uttrycka sig som man vill på sociala medier?
  • När är det dags att kontakta HR-avdelningen eller en arbetsrättsjurist?

Kurslängd:

3 timmar


Deltagaravgift:

Detta är en företagsintern kurs där ni kan vara mellan 1-10 deltagare från företaget i samma kurs.

Deltagaravgift för första deltagaren: 3.600 kr
Tillkommande deltagare: 500 kr/deltagare
Moms tillkommer.

Läs vad andra deltagare sagt om kursen

Ta chansen att utbilda dig själv och/eller företagets linjechefer i arbetsrätt på ett pedagogiskt och lättförståeligt sätt!

Kontakta mig för att boka in en kurs för dig eller andra medarbetare på ditt företag.