Author Archive: admin

Arbetsmiljöansvar vs straffansvar

När jag besöker olika företag brukar jag fråga hur det ser ut med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Inte sällan får jag svar som ”vi ska titta på det, men det är inte prioriterat just nu” eller ”vi har en pärm med rutiner och fick godkänt vid Arbetsmiljöverkets inspektion får några år sedan”.

Jag ska kortfattat försöka redogöra för skillnaden mellan arbetsmiljöansvar och straffansvar.

Arbetsmiljöansvar innebär ett ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet, d v s innan något har inträffat. Det är detta Arbetsmiljöverkets inspektörer tittar på när de gör sina inspektioner ute på företag. Vid brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet kan företaget dömas till vite om inte bristerna åtgärdas inom en viss tid.

Straffansvar däremot handlar om att utreda vem som varit ansvarig om/när en arbetsplatsolycka inträffat. Till skillnad mot arbetsmiljöansvaret riktas straffansvaret mot en fysisk person, vanligtvis en chef inom företaget. Men även en företagsbot kan utdömas. Straffansvar avgörs i domstol och avgörande är huruvida om den åtalade har handlat med uppsåt eller oaktsamhet. T ex att man inte haft rutiner eller inte har följt rutinerna inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte följt arbetsmiljöföreskrifter, inte gjort riskbedömningar eller underlåtit att informera arbetstagare om arbetsmiljörisker.

Att ha rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet är därför väsentligt för varje arbetsgivare. Tyvärr – rent straffansvarsmässigt – spelar det liten roll om företaget inte följer rutinerna i vardagen.

Den stora utmaningen för många företag idag är att se till att efterleva rutinerna i vardagen. I annat fall tar man stora risker – inte bara för sina medarbetare genom att inte sköta det förebyggande arbetsmiljöarbetet – utan även för den/de chefer som riskerar att utredas för eventuellt arbetsmiljöbrott.

2018 inträffade drygt 35000 arbetsplatsolyckor med påföljande sjukfrånvaro på svenska arbetsplatser. Det är närmare 100 olyckor varje dag.

Vill du säkerställa att ditt företag har allting på plats inom det systematiska arbetsmiljöarbetet? Jag erbjuder en genomlysning av företagets systematiska arbetsmiljöarbete till ett fast pris. Det kan göras på distans utan fysiska möten. Då får ni också en sammanställning av vilka eventuella behov av åtgärder som kan behöva vidtas. Det i sin tur minskar risken för onödiga arbetsplatsolyckor och tillhörande risk för såväl rättsliga som ekonomiska följder av detta. Det är väl investerade pengar för företaget och dess medarbetare och chefer.

Jag erbjuder även en kurs i systematiskt arbetsmiljöarbete, där företagets chefer på ett lättförståeligt sätt får lära sig vad man som chef behöver göra i praktiken inom detta området.

Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Jag utför uppdrag över hela landet. Här hittar du mina kontaktuppgifter

Motion och friskvård

Idag erbjuder de flesta företag ett friskvårdsbidrag till sina medarbetare. Vanligtvis brukar friskvårdsbidraget ligga mellan 1.000-3000 kr, men enligt Skatteverkets rättsliga vägledning har ett företag möjligheten att ge friskvårdsbidrag upp till 5.000 kr per medarbetare och år. Ger man ett högre belopp än 5.000 kr blir hela summan skattepliktig. En förutsättning för att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt är att det erbjuds till samtliga medarbetare.

Skatteverket har blivit mer generösa i vilka aktiviteter som får omfattas av friskvårdsbidrag. Sedan 2018 innefattas även golf, ridning, segling, utförsåkning och andra dyrare sporter av möjligheten att medräknas i friskvårdsbidraget, d v s en skattefri personalförmån. Här är en lista på vilka aktiviteter som Skatteverket godkänner och inte godkänner som skattefri förmån.

Ibland ifrågasätts effekten av att som företag ha ett friskvårdsbidrag eftersom ”det ändå bara utnyttjas av de som ändå skulle köpa t ex ett gym- eller simkort”. Hur kan man då som företag försöka aktivera medarbetare som normalt sett inte motionerar? Här kommer två förslag:

1) Anordna motionsaktiviteter på arbetsplatsen. Ta dit en Friskis & Svettis-ledare, yoga-instruktör eller löpinstruktör och förlägg passet på en motionstimme eller i direkt anslutning till arbetsdagens slut.

2) Anordna ett friskvårdslotteri. Lotta varje månad ut några priser och låt medarbetarna för varje motionsaktivitet de genomför få en viss poäng. T ex 1 poäng för 30 minuters aktivitet och 2 poäng för 60 minuters aktivitet. Man kan sätta en gräns på 2 poäng per dag. När de fått ihop t ex 5 poäng så skriver det ner aktiviteterna på en förtryckt lottsedel som stoppas i en låda, förslagsvis placerad vid receptionen och i slutet av månaden dras vinnarna. Lägg gärna till att gå eller cykla till jobbet som en poänggivande aktivitet!

 

Behöver ditt företag hjälp med HR-frågor? Välkommen att anlita mig. Jag hjälper även till på distans!
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Här hittar du mina kontaktuppgifter

Personlighetstest vid rekrytering

En rekrytering går ut på att skapa en så god prognos som möjligt över hur medarbetaren tros kunna fungera i den aktuella befattningen och hur den kommer att passa in i arbetsgruppen.

Det gör man genom en bra urvalsprocess, vilken innefattar alltifrån urval av inkomna ansökningshandlingar till intervjuer och referenstagning. Rekrytering är ett hantverk och ju duktigare man är, desto bättre prognosförmåga, d v s större sannolikhet att man träffar rätt i rekryteringen.

Oerfarna rekryterare eller slarviga rekryteringar kan ge en prognosförmåga på < 50%, d v s det är stor risk att företaget och/eller medarbetaren ganska snart märker att man inte passar eller trivs med varandra, med ett personalproblem eller en oönskad uppsägning som följd.

En duktig och erfaren rekryterare kan istället nå kanske 80-90% i sin prognosförmåga om huruvida personen kommer att passa för tjänsten, i arbetsgruppen och på företaget.

Ett bra verktyg att komplettera anställningsintervjun med är en personlighetsanalys, eller personlighetstest som det i vardagstal lite slarvigt brukar kallas. Idag finns många sådana på marknaden, alltifrån personlighetstester till färdighetstester av förmågor.

Rätt använda kan dessa bidra till att öka träffsäkerheten i en rekrytering. Ett personlighetstest gör också att man kan ställa ”rätt” frågor under själva intervjun, kring saker där personen kan förväntas ha sina styrkor och svagheter. Man kan också få värdefull information om hur personen kan förväntas fungera med befintliga medarbetare. Det är en bra och billig investering när man rekryterar helt enkelt!

I mitt arbete som rekryteringskonsult använder jag idag Extended Disc som är ett analysinstrument för att förstå individens beteende- och kommunikationsstil. Det gör att prognosförmågan vid rekryteringen kan höjas ytterligare. D v s risken för felrekrytering blir ännu lägre. Det rekommenderar jag alla företag att använda. I det fall man inte själv har en test-licens kan man anlita en rekryteringskonsult för just den delen. Testerna görs idag på via datorn eller mobilen och återkoppling kan ske till såväl den aktuella kandidaten som företaget på distans.

 

Behöver ditt företag hjälp i samband med rekrytering? Välkommen att anlita mig.
Blogginlägget är skrivet av Mikael Kjällbring på Carbonado HR. Jag bedriver konsultverksamhet inom HR-tjänster, rekrytering samt arbetar även som utbildare & föreläsare. Här hittar du mina kontaktuppgifter